Augustimörkret faller, dagsländorna samlas på altanräcket och dahliorna har slagit ut. Det är nu vemodet brukar infinna sig. När sommaren går mot sitt slut kommer återvändarångesten. Men inte i år!
Det känns så underligt. Vid samma tid förra året hade jag ingen aning om att mitt livs största uppbrott skulle komma att ske innan julafton. Jag visste inte vilken kraft som låg och lurade inom mig, att jag bar på en latent längtan som snart skulle bryta ut.
Dröm eller verklighet?
Ibland känns det som om ingenting har hänt, att jag bara har haft en lång semester eller drömt alltihop. Jag har besökt min gamla arbetsplats, intervjuat före detta kollegor och kunder, skrivit om företaget och ska snart leverera texter. Så här brukar min augusti se ut. Jag får nypa mig själv. Det är ingen dröm, ingenting är faktiskt som förut.
Underbart och skrämmande
Jag har ingen aning om vad den här hösten kommer att fyllas med. Det blir inga ledningsgruppsmöten eller konferenser, det blir ingen katalog som ska produceras och ingen julfest på kontoret. När jag inser det infinner sig en lika läskig som befriande känsla av oförutsägbarhet. Ekorrhjul ger både trygghet och klaustrofobi. Nu har jag varken eller.
Bär du också på en längtan som du inte vågar lyssna på?
Vad är det värsta som skulle kunna hända om du gjorde det?
Och framförallt, vad händer om du inte gör det?
- Ta din längtan på allvar. Lyssna på den och konkretisera den.
- Spalta upp för- och nackdelar, risker och möjligheter.
- På pränt blir drömmen greppbar. Nu kan du ta ställning.
- Oavsett om det blir ett ja eller nej har du gett din längtan en chans.
- Tro på det du bestämmer dig för och gå vidare.
